Bisberget!

Hej!
 
I söndags så var det Jul-marknad i Norberg och det ska komma en eldslukare till byn och den showen vill vi inte missa.
 Det finns betydande risker med att spruta eld: både genom att elden inte kommer tillräckligt långt ifrån artistens ansikte (eller för nära åskådarna), eller genom att vätskan tränger ner i lungorna och orsakar stora invärtes skador. Bland annat kan man få något som heter "Kemisk lunginflammation". Det är akut dödligt och kräver snabb specialvård.
En eldslukare är en artist som kan kväva eld genom att stoppa brinnade facklor eller andra bloss i munnen. En variant på eldslukandet är personer som sprutar eld, genom att fylla munnen med festivalolja (Ren N-paraffin) och sedan blåsa ut vätskan medan den antänds.
Det var en häftig show men det är inget som jag rekommenderar att prova på.
Vi tar ett varv i byn, det är så vackert när lamporna lyser upp i vintermörkret. Här har kommunen samt privat personer dekorerat ljusslingor i sina trädgårdar, så det är himla mysigt att promenera runt byn.
 Nu ska vi gå hem, för imorgon så ska vi gå upp tidigt för att göra ett besök i Bisberg.
 
Vi vaknade tidigt på måndagsmorgonen och så begav vi oss mot Bisberg som är en är en småort i Säters socken och kommun i Dalarna.
Orten var under medeltiden av stor betydelse för traktens järnbrytning, men är idag mest känt för sitt utsiktsberg Bispbergs klack och det är dit vi ska!
Berget reser sig 315 m över havet, brant över de omkringliggande jordbrukslandskapet.
Här får man en milsvid utsikt över Dalarna.
Jag parkerar bilen och så går vi efter pilens riktning som tar oss upp på toppen av berget.
 
På vägen upp så hittar jag ett fint exemplar av skägglav som ligger på marken. Skägglaven innehåller urinsyra som är bakteriedödande. Därför användes den tidigare i sårvård. Dessutom använde man den torkad och mald för att dryga ut mjölet under svältåren.
Den brinner väldigt bra så den är bra när man ska göra upp en brasa  men plocka inte laven i från träden bara i nöd, leta först på marken.
 Och så kommer vi fram, vilken fantastisk utsikt!
 Det är helt underbart! man blir alldeles lugn man får en speciell känsla av att stå här, vi bara njuter av det vi ser.
 
Helt fantastiskt!
Bispberget är Dalarnas främsta sydväxtberg. De branta sydostvända klippväggarna lagrar värme över natten och skapar ett gynnsamt klimat Det har lett till att värmekrävande växter finns här – växter som annars bara finns längre söderut i landet.
Ett besök upp hit kan jag rekommendera.
Vi går ner igen och går i mot bilen, vi börjar på att bli hungriga och vi har mat med oss som jag gjort igår. Det blir Chili con carne som jag håller maten varm i en mat termos ,så det ska bli fint!
 
Efter maten så åker vi vidare.
 Vi följer dom krokiga vägarna och kommer till en by Stora skedvi socken, som är en av Dalarnas äldsta socknar.
Här vid Dalälvens strand ligger Stora Skedvi socken ligger norr och öster om Säter kring Dalälven.
Stora Skedvi socken har medeltida ursprung under namnet Skedvi socken. Namnet ändrades till det nuvarande i mitten av 1700-talet. Man har hittat fornlämningar och ett tiotal boplatser från stenåldern är funna, liksom gravar från vikingatid.
Vi är inne i Stora Skedvi Hembygdsförening här finner man ett antal gamla stugor.
Här finns också ett redskaps museum.
Vi tar bilen och åker vidare och ungefär en mil senare så kommer till Torsång.
 Torsång är en tätort i Borlänge kommun i Dalarna.
Torsång har varit boplats sedan den äldre stenåldern. Människorna som bosatte sig här livnärde sig på jakt och fiske. Fynd av stenyxor vars typer spänner över en period på mer än 1 000 år, tyder på att Torsång blev en boplats under den här tiden.
 
Gustav Vasa passerade från Rankhyttan via Torsång på sin flykt undan de danska knektarna till Ornässtugan år 1520.
Även här så möts vi av en Hembygdsgård.
 En minnessten har rests vid Torsångs hembygdsgård för att minnas denna viktiga händelse för det moderna Sveriges födelse.
Invigningen av hembygds gården skedde den 14 september 1952.
Det börjar mörkna på så det är nog bäst att ge sig hemåt igen
 
 
När vi åkt ett tag så bjuder himlen på det vackraste färgspel som jag skådat.
Jag och Aston tackar dig för att du följde med oss på denna lilla resa..
Vi ses!
Hej så länge!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

 

                               

 
 
 
 
 
 
Aston - bisberget - borlänge - branta - dalarna - danska - fornlämningar - födelse - gustav vasa - hembygdsgård - hemåt - invigning - knektar - livnärde sig på - ljusslingor - maten - mil - minnas - minnessten - mysigt - mörker - oss - rankhyttan - rekomendera - resa - show - skägglav - stenyxor - steve - stora skedvi - sverige - svältåren - ta igen sig - termos - torsång - torsångs - typer - under - underbart - urinsyra - varm - vi ses - vintermörkret

En 360Mils resa-Dag fem.

Hej!
God morgon!
 
Ny dag och nya äventyr. Vi åker till Jokkmokks fjällträdgård är en botanisk trädgård i Jokkmokk.
 En botanisk trädgård är till skillnad från en vanlig trädgård anordnad efter vissa teman, efter växternas taxonomi som den linneanska, eller geografi.
Jokkmokks fjällträdgård är anlagd 1995 på omkring en hektar i Kvarnbäckens ravin nedströms Talvatissjön. Den är en del av Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum.
 Trädgården har växtbäddar med växter från ett antal olika fjällmiljöer, från kalfjället via skogen och myren till älven.
 
Vi lämnar fjällträdgården och åker vidare.
Nu när vi är i samernas värld så vad passar inte då bättre att göra ett besök på Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum.
Ájtte är specialiserat på fjällvärldens kultur och natur.
 basutställningarna på museet består av Tidens gång, Nybyggarliv, Dräkt och Silver, Laponia, Att reda sig, Trumtid och På väg.
Renen är anpassad att leva i kyla och snö. Den livnär sig på det som markerna ger.
Renägarens ekonomi och liv bygger på att renen klarar sig året om på naturens villkor.
Rovdjuret lever på kött. De äter både tama och vilda djur, Varg, Järv, Lo, Örn och björn äter renar.
De äter unga och gamla, friska och sjuka renar.
Sverige ska ha en hållbar rennäring och livskraftig rovdjursstam.
Samebyarna förväntas tolerera rovdjur på sina marker.
De får ersättning  för varje rovdjursföryngring.
 
För var det vanligt att tamboskap som kor, får och getter gick lösa i skogen.
Vargen var vanlig över hela Sverige och man fick skottpengar för varje dödat rovdjur.
I Lappland har människor funnits alltsedan inlandsisen smälte bort. De var fiskare fångstmän och renskötare. De första gårdarna med bofasta längs Stora och Lilla Lule älvs dalgångar grundades för bara drygt trehundra år sedan. De som blev bofasta var samer, svenskar och finländare.
De lärde av varandra, gifte sig med varandra och en blandkultur utvecklades.
Samedräkten är samernas folkdräkt. Den domineras ofta av blå färger med röda och gula dekorationer. Den del av dräkten som oftast används är kolten, men den kompletta dräkten omfattar även byxor, skor, mössa, bälte, väska m.m. Dräkten varierar beroende på vilken lappmark, sameby eller till och med familj man kommer ifrån.
Man blir hungrig av att gå på museum så jag bestämmer att nu får vi ta lunch, så vi åker vidare och letar på en plats att slå läger på. Vi hittar tillslut en fin plats Oscarsudden.
Efter en god lunch och kaffe, så är det dags att åka vidare. Vi följer Varjisån ner mot Arvidsjaur och vidare längs med Ljusneforsen.
Efter en stunds körning så behöver jag fylla på vatten i kylaren så jag svänger av, in på en rastplats och ser en Whiskyflaska med en skriven lapp. På lappen stod det enjoy dont drink when you drive. Hans from Gyrmeny. Vi tackar Hans för hans generositet. 
Vi åkt förbi dessa roliga gubbar och självklart så ställer jag upp på gruppbild.
Vi åker till  Lappstaden.

Världens största och bäst bevarade samiska kyrkstad, i centrala Arvidsjaur med ett åttital kåtor och härbren från slutet av 1700-talet. Lappstaden har aldrig varit någon permanent bosättning utan har endast använts vid marknader och kyrkhelger. Alla byggander är privatägda men området är tillgängligt som ett viktigt byggnadsminne.

Än i dag används kåtorna av sina ägare vid den så kallade Storstämningshelgen som firas sista helgen i augusti varje år. Då förekommer tävlingar, auktioner och mycket annat.

Vi lämnar Lappstaden och åker vidare.
Avaviken.
Det börjar att dra ihop sig så vi får leta efter ett bra ställe att sova på.
Efter vägen så såg vi renar, man började att bli lite bortskämd på det område, men jag tycker det alltid är lika spännande när renarna dyker upp.
Vi åker vidare vi åker mot Sorsele
En stunds körning, så får vi syn på dessa renar jag saktar in, lägger i backen och sträcker mig efter kameran.
Vi hittade en plats att slå lägger på, som vanligt åkte vi upp i skogen.
Vi säger god natt och ses vi i morgon igen!
 
 
 

 

 
 
 
 
 
 

 

 
 
 
 
 
 
Aston - björnhammaren - dräkt - folkdräkt - geografi - getter - historia - jokkmokk - kort - krylbo skogsbo - kött - museum - ravin - rovdjur - samer - silvergruva - steve.blogg.se - stevw - tamboskap - varg - äventyr - örn