Uppland!

Hej!
Igår gjorde jag och Aston en spännande resa till Knivsta. landskapet runt Knivsta med, berg, flyttblock, grottor, sjölandskap och fornminnen satt folks fantasi i rörelse och gett upphov till berättelser, sagor och sägner.
Till de mer kända sägnerna hör berättelsen om den kristne missionären Stenphi som verkade på 1000-talet i Knivsta och gav namn åt Staffanskällan och Staffansvisan (Staffan var en stalledräng). Han slutade sina dagar som martyren Stefanus, Hälsinglands apostel, ihjälslagen av hälsingska hedningar.
Stefanskyrkan är en vacker kyrka, byggd 1303, bara 48 år innan digerdöden for genom Sverige och tog var tredje persons livs. Några stenkast ifrån Stefanskyrkan kan vi också se den plats där Staffanskällan legat. Staffanskällan var en källa som sades bringa hälsa och som lockade människor ända ifrån Finland och det var vi den källan som han vattnade sina fålar fem
Med Gustaf Vasa och reformationen avskaffades den katolska helgonkulten kring Stefan. Men Staffan stalledräng tappade inte sin popularitet. Långt in på 1900-talet levde han kvar i julspelen.
Kopplingen till hästarna finns nu bara kvar i visorna, men Betlehemsstjärnan finns med och stalledrängen har blivit stjärngosse.
Vi lämnar Stefan kyrkan och åker vidare.
 
I det vackra Uppland, mellan två sjöar finner man Noors slott beläget i Knivsta.
Noor är ett av Sveriges få bevarade karolinska träslott från stormaktstiden på 1600-talet.
 Slottets intressanta historia sträcker sig långt tillbaka i tiden och gården omnämns förstagången i medeltida källor redan på 1300-talet. Gården drogs in till kronan 1686 i Karl XI:s reduktion, varefter den användes av Karl XI som jaktslott. År 1689 sålde kungen fastigheten till sin rådgivare Nils Gyldenstolpe, i samband med att denne upphöjdes till greve. Nils Gyldenstolpe byggde om slottet i karolinsk stil,
Namnet Noor kommer av gårdens läge vid ån mellan de två sjöarna Walloxen och Säbysjön. Ordet nor i gammalsvenska betyder just ”smalt vatten mellan två större vatten”.
Noor är ett mycket litet slott, men ändå likafullt ett slott.År 1761 köptes Noors slott av riksrådet Carl Hermelin och släkten Hermelin ägde därefter slottet ända till 1918. Sedan dess har slottet skiftat ägare flera gånger och är numera en privatägd konferensgård.
 Vi åker vidare!

 Broborg är en fornborg Den är belägen på en bergshöjd invid Långhundraleden, en forntida sjöled mellan Uppsala och Östersjön, vilket gav visuell kontroll över trakten. Berget sluttar brant i väster och norr. Broborg grävdes delvis ut 1982 och då daterades kol från ett stolphål till folkvandringstiden, en datering som stämmer med en påträffad glaspärla. Flera husgrunder hittades. Man konstaterade att muren byggts av olika material, bland annat fint bokad träkol, graniterad gnejs och amfibolit.
Borgen skyddades av blockterräng. Borgen har två ingångar.
Under den tid då borgen användes låg den med milsvid utsikt över den forntida vattenleden Långhundraleden som förband Östersjön med det inre av Uppland. Under äldre järnålder gick vattnet ända fram till foten av berget. Via denna led kunde man ta sig ända från Östersjön till Gamla Uppsala, vilket gjorde den till en viktig handelsled. Att borgen ligger i ett strategiskt läge alldeles intill leden är ingalunda en slump, där har den med största sannolikhet byggts för att kontrollera vattenvägen.

Enligt en lokal sägen skall hövdingadottern Grimsa bott i borgen. Borgen attackerades av Grimsas bror. Grimsas bror och hans män antände borgen och Grimsa förstod att spelet var förlorat. Hon tände själv på förrådshusen och offrade hela anläggningen. Enligt sägnen skulle branden ha kunnat ses ända till Gamla Uppsala. Nära fornborgen finns en gravhög som har kallats Grimsahögen där Grimsa ska vara begraven.
Vi åker vidare till Mörby slottsruin som ligger inom Fasterna socken utanför Rimbo i Norrtälje kommun, Uppland. Ruinen är belägen på en mindre höjd vid sjön Skedvikens västra strand.
Mörby är känt sedan 1380-talet, då en timrad sätesgård, ägd av Henrik Damerow (tysk adelsman), fanns på platsen. Från 1412 var pommerska släkten Slaweka Mörbys ägare och de lät på 1450-talet uppföra det första stenhuset vars delar nu återfinns i ruinens norra länga.
Mot slutet av 1400-talet övergick gården genom giftermål till släkten Oxenstierna, som här hade sitt huvudsäte under 250 år. Under 1500-talet ägdes gården av Gabriel Kristiernsson Oxenstierna, som från 1550-talet byggde ut Mörby till ett renässansslott, vilket påstås ha varit det "yppersta av alla uppländska slott under 1500-talet. 
 
Till att börja med planerades Mörby som en försvarsborg med två försvarstorn, ett porttorn och kraftiga flygelbyggnader i öster och väster med en mur på södra sidan. Under byggnationen kom dock modet att förändras, vilket märks i byggnadsfasens senare delar.
Slottet var som störst kring 1600-talets mitt, men det övergavs i slutet på seklet och fick förfalla. Slottet totalförstördes av en brand 1740 och spillrorna lämnades helt åt sitt öde. Folket i socknen började nu ta för vana att plocka sten från ruinen till byggnadsmaterial, inte minst till bygget av Fasterna kyrka. Man höll ibland också fester i ruinerna, där det dansades på de grova ekgolv som bitvis låg kvar. Bland folk i trakten kallades detta för att dansa på "tiljorna".
 Jag hoppas du har haft det trevligt med oss på denna resa!
Det regnar och mörkret kommer snart och vi har långt hem så det är bäst att åka hemåt.
Vi ses!
 Hej då!

.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
amfibolit - berättelser - broborg - dansa på tiljorna - ek - ekgolv - finland - fornborg - gammelsvenska - glaspärla - gnejs - grottor - mur - muren - noors slott - ruin - ruiner - sagor - staffan stalledräng - steveoaston - steves.blogg.se - stormaktstiden - säbysjön - tjärngosse - träslott - utflyktsmål - walloxen
2

Gästriklands största gravfält.

Hej!
Igår åkte jag och Aston mot Österfärnebo. Vi körde genom Avesta och igenom Horndal sedan tog vi av mot Österfärnebo som är vårt mål.
Dragsbrogravfältet är Gästriklands största gravfält. Gravfältet är från äldre järnåldern och innehåller cirka 130 gravar, ett 30-tal är undersökta. Att det är så många gravar tyder på att begravningsplatsen använts av hela bygden.
De flesta av gravarna är flacka och uppbyggda av sten, vanligast är den runda formen.
Här finns också trekantiga gravar det går inte att säga exakt hur gamla de är eftersom man inte har hittat några föremål i gravarna utan bara brända ben. Gästriklands järnåldersgravar är ofta rika på gravgåvor. Därför är det förvånande att ingenting mer än brända ben har hittats i de här gravarna. Så man kan säga att det är ett mysterium.
Gravfältet ligger längs Ockelboåsen med Färnebofjärden på den ena sidan och Hamrefjärden på den andra. Längs åsen har det gått en väg sedan urminnes tider. Det blåser kraftigt på åsen och vindarna är kyliga men det gör oss inget. Jag är glad att vi får uppleva denna plats och Aston håller nog med för man ser hur pigg han blir av dom kyliga vindarna.
Vi går ner till Stranden.
Vilken plats! helt underbart vackert!. Aston börjar genast att gräva i sanden, och jag förstår honom, platsen väcker även känslor hos mig.
Vi sätter oss ner och blickar ut över fjorden.
Det var väldigt rogivande, vi satt där en bra stund innan vi bestämmer oss för att gå tillbaka till bilen.
 
Vi åker vidare, vi åker över Sandviken till Hofors. Innan Hofors så finns det en rastplats som vi har åkt förbi många gånger utan att stanna. Jag blir så fascinerad av ett gammalt torn som står där vid kanten så jag bestämmer mig för att stanna till en stund.
Det är ett vackert torn tycker jag. Vi åker vidare och kommer tillslut in till Hofors.
I utkanten av Hofors så finns ett område kallat Kolgårn. Det är en ideell förening med målsättningen att bevara och sprida kunskapen om träkolning och angränsande traditionella företeelser.
Jag älskar sådana här ställen, man får den där känslan när man var liten och byggde kojor.
Vi åker vidare mellan Hofors och Falun mitt i vildmarken så ligger Korså bruk med anor från 1842.
Ett järnbruk där det mesta är sig likt då all verksamhet var i full gång. Dom 5 stora vattenhjulen står där än, och likaså hamrarna, och kraftverket - Sveriges äldsta bevarade.
 Om man vill uppleva vildmark så är detta ställe toppen!
 
Ja vad kan man säga livet kan ibland vara vackert!
Vi ses, hej så länge!
 
 
 
 
 
 
Aston - Horndal - avesta - fjord - fjorden - gravar - gravgåvor - gästrikland - gästrikslands äldsta gravfält - historia - järnbruk - järnåldern - kojor - korsåbruk - steves.blogg.se - träkolning - utflyktsmål - vildmark - äventyr - österfärnebo
1