vendelbyggden.

Hej!
Nu var det ett tag sedan Jag och Aston var ute på äventyr Pga av julstök å så vidare. Men skogen kan vi inte hålla oss ifrån men det ska inte detta äventyr handla om.
Dagen före Nyårsafton tidigt på morgonen så tog vi bilen och styrde mot Tierps kommun i norra uppland.
Vi ska göra ett besök vid Örbyhus slott.
Örbyhus slott ägdes under 1500-talet av Vasaätten. Det är kanske mest känt för att vara f.d. kung Erik XIV:s sista fängelse. Han dog på Örbyhus den 26 februari 1577, enligt uppgift förgiftad av arsenik, som lagts i ärtsoppa.
Erik XIV  var Sveriges kung mellan 1560 och 1568. Som kung tog han norra Estland under sitt beskydd och inledde det förödande nordiska sjuårskriget med Danmark. En period av galenskap inleddes med Sturemorden, och även om han senare tillfrisknade bidrog detta till att han avsattes och efterträddes av sin bror Johan III.
 Erik XIV var son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg och halvbror till Johan III som sedan kommer att fängsla Erik och sedan  beordrade att han skulle dödas genom förgiftning.
 Bröderna kom ofta i luven på varandra och det skapade en osämja mellan dem.
Erik såg spår av förräderi i Johans beteende.Erik hade en svår förföljelsemani vilket gjorde att han var misstänksam mot allt och alla. Han fängslade adelsmän överallt där han misstänkte förräderi, som  till exempel den 24 maj 1567 när han besökte de fängslade adelsmännen på slottet i Uppsala så blev han så rasande att han knivskar Nils Sture till döds. Sedan rusade han upp från fängelsehålorna och beordrade att de övriga fångarna skulle avrättas, vilket har gått till historien som " Sturemorden". När han till slut kommit till sans och insett vad han gjort så betalade han Nils Stures änka 1000 silverdaler, vilket var en enormt stor summa på den tiden. Det hjälpte nu inte så mycket för att lugna den upprörda stämningen. År 1568 hade hans bröder Johan och Karl lyckats samla en här och med den intog de  Stockholm, där de fängslade honom.
 
 En riksdag förklarade 1569 att Erik XIV och hans ätt förlorat sin rätt till Sveriges krona och att Erik skulle hållas "i fängslig, dock tillbörlig och furstlig förvaring". Han hölls därefter fången på Stockholms slott (september 1568–juli 1570), Åbo slott (juli 1570–4 augusti 1571), Kastelholms slott (augusti-november 1571), Gripsholms slott (november 1571–juni 1573), Västerås slott (juni 1573–hösten 1574) och Örbyhus slott (hösten 1574–februari 1577). Under fängelsetiden återföll Erik emellanåt i psykisk ohälsa.
 Rykten gick att han skulle ha blivit förgiftad med ärtsoppa spetsad med arsenik. År 1958 gjordes en gravöppning där hans kvarlevor undersöktes och man kom fram till att stora mängder arsenik faktiskt fanns i kroppen, vilket ger stöd för att så faktiskt var fallet.
 Vi lämnar Örbyhus slott och åker vidare.
 
Vendelbygden är rik på fornminnen. Redan under stenåldern bodde folk på några av de öar som stack upp ur havet. Och vid kyrkan som vi ska besöka har an hittat rester av en stenåldersbosättning från tiden 3.300-2.300 f.kr.
Vendels kyrka är en kyrkobyggnad i Vendels socken i Tierps kommun. Kyrkan ligger på krönet av Vendelåsen med utsikt över den omgivande slättbygden. Detta är en gammal bygd och många arkeologiska fynd har gjorts i omgivningarna.
 Kyrkan var dock ej öppen för allmänheten så vi kunde ej göra ett besök inne i kyrkan.
 När man år 1881 skulle utvidga kyrkogården i vendel påträffades tolv båtgravar och två kammargravar.
I båtarna så hade man placerat den döde tillsammans med gåvor
Mitt i båten fanns personlig utrustning som spelbrickor, tärningar, matskålar och glasbägare.
Husdjur som hästar, hundar jaktfalk och berguv fanns också i gravarna.
 Det var synd att kyrkan inte var öppen men på det stora hela så är jag nöjd, och det tror jag att Aston också är.
Tack för idag och God fortsättning på det nya året!
 Ses snart hej så länge!
 
 
 
 
 
Aston - arkelogiska fynd - arsenik - berguvar - förräderi - glasbägare - gripsholms slott - gustav vasa - gåvor - historia - husdjur - jaktfalk - kammargravar - matskålar - nöjd - placerat - silverdaler - spelbrickor - steves.blogg.se - stockholm - sturemordet - synd - tillsammans - utrustning - ärtsoppa - äventyr - öppen - örbyhus slott

Ärtknubben!

Hej!
Igår tog jag och Aston bilen och körde mot Bjursås som har mycket skog omkring sig och även många sjöar, bland annat Bjursen och den stora sjön Rogsjön.
Bjursås är en tätort i Falu kommun belägen mellan Falun och Rättvik i Dalarna runt Dössberget.
Ärtknubben, en liten bergstopp i Bjursås som erbjuder en underbar vy över dalatypisk natur.
Och det är Ärtknubben som vi vill uppleva.
 I skogen finns gott om död ved och i den här miljön trivs särskilt många lavar, mossor, vedsvampar, insekter och fåglar.
Vi kör mot Falun och vidare mot Bjursås vi kommer in i den underbara vackra dala landskapet och åker mot Ärtknubben. Och tillslut så kommer vi in i Fjällgrycksbo nu slutar asfalten och grusvägarna tar vid.
Vi följer vägen och det börjar att blåsa upp man ser hur träden svajar det blåser rätt så kraftigt.
Vi kan inte hejda oss från att gå ut i den underbara natur som finns omkring oss.
 Det känns fint att vara här!
 
Det viner över landskapet och jag känner mig taggad till tusen.
Vi går tillbaka till bilen och fortsätter upp mot vårt mål.
På våran högra sida ser vi en skyllt där det står Ärtknubben vi är framme vid vårt första mål. Vi parkerar bilen längst vägkanten.
 Vi går in efter pilens riktning och kommer in i skogen.  Det finns tydliga markeringar hur man ska gå. Men det är svår terräng och träden ligger som avbrutna tändstickor lite varstans.
Det blåser och man hör hur träden knakar det känns spännande men samtidigt lite oroligt om något träd skulle falla över oss.
Vi går efter den 35 kilometer långa Vildmarksleden det är väldigt brant men vi vill upp så vi fortsätter men med försiktighet.
Det är en väldigt gammal skog den känns lite kuslig men ingen eld utan rök så vi traskar på.
 man vara säker på foten och kan räkna med att behöva ta stöd av händerna. Det är ingen klättring, men väldigt brant.
Vi stannar och vilar oss jag är lite osäker på om vi ska fortsätta för det blåser kraftigt och jag måste tänka på vår säkerhet i första hand men det skulle vara fint att nå till toppen.
Vi inser att det inte är värt att fortsätta så vi får blåsa av våran expedition så vi når inte toppen idag.
 Visst är man lite besviken men vi har ju fått uppleva den här vackra natur, och den är inte dålig!
Vi vänder och går ner igen.
Tillslut så når vi till bilen och kör ner till Fjällgrycksbo.
Vi stannar och går ner mot sjön, det blåser och det känns underbart att vi är här och får ta del av detta vackra landskap.
Jag sätter mig ner i en stol som finns på plats. Och tänker på våran dag här i Bjursås skogar. Vilken naturupplevelse det har varit.
Moder jords makter gjorde så att vi fick avbryta och vi kom aldrig upp till toppen så kan det bli i bland.
Men på det stora så är jag jätte nöjd och hit ska vi absolut åka igen.
Vi ses!
Hej så länge!
 
 
 
 
Aston - bjursås - dalarna - dössberget - falun - foto - historia - höst - landskap - natur - skogen - steve - steve.blogg.se - toppen av berget - utflyktsmål - vackert - ärtknubben - äventyr
2

Trefaldighetskällorna.

Hej!
Igår på förmiddagen så åkte vi mot Söderbärke, vi svängde sedan av mot Larsbo och in efter den långa skogsvägen som tar oss mot Säter.
Det är flera mils skogsväg innan vi når Säter och knappt ett endaste hus efter vägen.
Jag ser en skyllt som lyder Trefaldighetskällan, vi svänger upp efter pilens riktning och parkerar bilen och går in en bit in i skogen där källan finns.
Enligt gammal folktro hade trefaldighetskällorna läkande kraft.           
          För största möjliga effekt, passade man på att dricka detta hälsobringande vatten på trefaldighetsaftonen, vilken infaller sju dagar efter pingstafton, som i sin tur infaller sju veckor efter påsk. Lämplig dos ska ha varit sju klunkar av vattnet.
 Här samlades människor från byarna i socknarna Söderbärke, Norn, Norrbärke, Norberg, St.Tuna, Gustafs och Silfberg i trefaldighetstid för att dricka av källans läkande krafter.
Strax bakom mig och Aston fanns en avplanande kulle som man dansade på när man druckit av vattnet.
Aston och jag ska också dricka av källan.
Jag öppnar grinden.
Aston är ivrig på att smaka utav källans läkandes krafter. Jag hinner knappt öppna grinden innan han är inne och tar för sig av vattnet.
Vattnet smakar förträffligt!
 Vi dricker sju klunkar utav vattnet och sedan så går vi tillbaka till bilen.
 Solen värmer så skönt och skogen är alldeles tyst, en citronfjäril sätter sig intill mina fötter.
 Vi åker vidare och kommer fram till en vacker sjö.
 
Jag stannar bilen och vi går ut vid denna vackra plats.
Vi åker vidare och kommer fram till en ytterligare källa.
Källan ligger i Gessån och självklart så stannar vi till för en slurk.
 
Jag kan lova att det var bland det godaste vatten jag druckit.
Jag fyller på min vattenflaska så vi har till sen.
Vi åker vidare och vi inträder i Jönshyttan en medeltida bergslagsmiljö strax väster om Säter i Dalarna.
I Jönshyttan smältes på 1500-tal den silvermalm som bröts vid Östra Silvbergs gruva. Idag är inga byggnader bevarade. Vintertid fraktades malmen på slädar över isen och längs den medeltida körvägen vars rester fortfarande kan ses.
 Idag är bara några slagghögar och husgrunder, bland dem grundstenar efter den rike silvbergsfogden Stig Hanssons timmerhus. Han avrättades den 19 maj 1522 för landsförräderi och hans egendom togs i beslag av Gustav Vasa.
Och Gessån som rinner så vackert förbi hyttområdet.
 
Vi åker vidare och kommer till en helt underbar plats. Öster Silvbergs gruva är en sulfidmalmsgruva.  Gruvan är nedlagd men väl synlig än idag genom öppna vattenfyllda gruvhål och stora efterlämnade varphögar.
Sankt Nicolai kapell ligger i anslutning till silvergruvan och uppfördes förmodligen på 1400-talet och byggdes om under 1500-talet. År 1854 revs kapellet då det hotade att falla samman. Kapellets timmer blev byggnadsvirke till gruvan och grundstenarna användes till att mura upp en rödfärgsugn. Altarskåp och träskulpturer från 1400-talet förvaras i Dalarnas museum.
 
 Av de många gravhällar och gravstenar som fanns är bara två kvar.
Vi sätter oss ner en stund, det går en stenmur runt om kyrkogården så vi är mitt i.
Vi går tillbaka till bilen och kör vidare. Vi kommer in till Ulfshyttan en by och f.d. järnbruk i Silvbergs socken.En välbevarad bruksmiljö med anor från 1600-talet.
Det är verkligen en fin plats vi har vart här förut men på vintertid, jag måste säga det att jag tycker om platsen mest på sommartid men vintern har också sin charm.
Intill bilen så har ännu en fjäril gjort oss sällskap.
Vilken toppen dag det har vart, vackra platser fin natur, lugn oh ro, kan det bli så mycket bättre en så.
Vi ses, hej så länge!
 
 
 
 
 
 
 
Aston - Norberg - Norn - bruksmiljö - byggdes - dalarna - dans - dansar - folktro - gravhällar - gravsten - gustav vasa - hund - järnbruk - kapellet - landsförräderi - larsbo - murarna - ringar på vatten - silvergruva - sjö - skog - skogen - slurk - steves.blogg.se - timmer - ulfshyttan