En 360Mils resa-dag tre.

 
 
 
Vi packar ihop och åker vidare.
Vi åker mot Piteå.

Piteå ligger vid östra kusten i Swedish Lappland, ett område fullt av starka kontraster. Piteå är en småstad med starka kontraster, både skärgård, hav, älvar, skogar och en fantastisk landsbygd.

Vi ska åka och fiska, så vi åker till Jävrebodarnas fiskecamp som ligger i Piteå kommun. Efter vägen så ser vi dessa gigantiska osthyvlar och självklart så måste vi stanna och fota dem.

 De sju meter höga och ett ton tunga hyvlarna är världens största osthyvlar.
Vi börjar närma oss fiskecamp.
Då var vi framme och det ska bli kul att fiska!
Man behöver inte betala för något fiske-kort utan betalar för det man får upp.
Nu är vi taggade! 
Fisken hugger men jag har för klen lina så jag bestämmer mig för att avbryta så det kostar oss inget idag, men skönt väder och en trevlig stund fick vi i alla fall.
Vi åker vidare vi åker till Öjebyn som är ett bostadsområde och en stadsdel i tätorten Piteå som tidigare utgjort en egen tätort/stad. Öjebyn är också kyrkbyn i Piteå socken.
I Öjebyn finns en kyrkstad med trästugor och en stenkyrka, Öjeby kyrka, med en klockstapel byggd under den senare medeltiden.
En kyrkstad (i äldre språkbruk kyrkostad) är en samling av stugor, kåtor eller bodar, avsedda för övernattning i samband med kyrkbesök. Kyrkstäder är framför allt kända från norra Sverige, i mindre utsträckning från Norge och Finland.
I stort sett varje socken i Norrbotten, Västerbotten, Lappland och norra Ångermanland har haft kyrkstäder, ibland bara vid sockenkyrkan men ofta även vid olika kapellkyrkor.

Kyrkbyn var speciell ,något som man inte kan sätta ord på.
Vi börjar bli hungriga, så vi åker vidare och letar efter ett bra ställe att slå läger på.
En parkering plats får duga.
 Nu lever jag min dröm!
 
 Vi åker vidare. Norrbottens Järnvägsmuseum är ett av Sveriges största järnvägsmuseer beläget i ett naturskönt område i det gamla industrisamhället Karlsvik, 6 km från Luleå.
Huvudinriktningen för museet är att bevara och att visa föremål som har anknytning till Malmbanan, men det finns även fordon, byggnader och andra föremål hämtade från olika ställen i Norrland.
Det var ett trevligt museum och kul att fota alla fordon.
Det börjar att skymma på så det är dags att åka vidare.
Kalixälven eller Kalix älv är en älv i Norrbottens län i Sverige. Kalix älv är en av de fyra stora outbyggda älvarna i Sverige, vilket innebär att den saknar vattenkraftverk. Den är 430 km lång och rinner upp i Kebnekajsemassivet Kiruna kommun, och flyter åt sydost genom Lappland, åt söder genom Norrbotten och mynnar i Bottniska vikensydost om Kalix. Avrinningsområdet är 18 130 km Älvens största vattenfall är Jockfallet
Vi åker lägst älven och efter ett par mil så ser vi dessa pjäser på en gård och vi stannar till.
Vilken samling att ha på gården ,jag tycker älven är vackrare!
En polcirkel är den yttersta latitud, räknat från Nord- respektive Sydpolen, där solen (i jämn terräng) inte går ner vid sommarsolståndet. Detta fenomen kallas för midnattssol. Den är också den yttersta linje, räknat från polen, som förbinder de punkter där man vid vintersolståndet inte ser solen stiga över horisonten. Detta kallas för middagsmörker.
Och äntligen det jag har väntat på.
. I Sverige finns fjällrenar och skogsrenar. Fjällrenen vistas i fjällregionen under barmarksperioden och i barrskogen under vintern. Skogsrenen lever i skogsregionen året om. Här i Skandinavien är renen semidomesticerad (delvis tämjd) och nyttjas både i fjäll- och skogsrenskötseln.
Renen äter olika lavar. Men renen betar också omkring 250 olika gröna växtarter. Renen är en riktig finsmakare, den väljer att beta vissa växter och betar helst det som är spädast på växten. På så vis kan den tillgodogöra sig födan lättare genom att de späda växtdelarna inte innehåller så mycket växtfibrer. Under barmarksperioden bygger renarna upp en rejäl fettreserv för att klara vintern.Renen tillhör familjen hjortdjur Cervidae, och där brukar det vara tjurarna som har horn medan korna saknar. Hornen är så kallade benkronor och fälls och växer ut på nytt varje år. Hos renen har båda könen horn och kalvarna får horn redan första sommaren. Rentjurarna använder hornen för att imponera på renkorna och skrämma iväg andra rentjurar.
Nu börjar det bli sent och vi måste hitta en viloplats.
Vi åker in på en grusväg som tar oss långt in i skogen och tillslut så kommer vi inte längre på grusvägen och beslutar för att slå läger för natten.
Jag hittar en ryggrad efter en älg och andra kropps delar.
Vi säger god natt, men vi ses imorgon igen!
 
 
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aston - historia - hyvlar - kyrkstad - ost - piteå - polcirkeln - renar - steve - steves.blogg.se - äventyr - öjebyn
2