Svinryggen!

Hej!
Igår tog jag och Aston den långa vägen igenom Norberg.
Vi gick efter Norbergs ån och kom fram till det gamla lasarettet.
 Landstingen inrättades 1863 och 1866 beslutades att ett lasarett skulle byggas i Norberg. Lasarettet  invigdes 1868. Det var planerat för 22 vårdplatser men utrustades till en  början för 15 vårdplatser.
Sjukhuset uppvärmdes med  kakelugnar och korridorerna med kaminer. Förhållandena var ganska primitiva och  det fanns inga operationsrum. Dock utfördes en hel del operationer. Många  människor skadade sig och behövde opereras. Operationerna utfördes så gott det  gick där man fick plats, i korridorer, i sjukrummen. Instrumenten kokades på  köksspisen, där vaktmästarens hustru också lagade mat åt samtliga patienter.
 Här har tiden verkligen tagit ut sin rätt med en viss del av skadegörelse. 
Vi går efter långsidan av huset som leder oss in på gården,
Här har växtligheten tagit över helt.
 Sjukhuset är i sådant skick så det påminner om nått som man ser i en skräckfilm.
Vi lämnar sjukhuset och går vidare på våran promenad.
Vi kommer fram till en sådan vacker plats där Norbergs ån rinner så vackert ner igenom skogen.
Och på våran högra sida ser vi ett gigantiskt myrstack.
Imponerande bygge måste jag säga, stacken är nog en två meter hög.
Det kan finnas 500 000 myror i en myrstack.
De bygger stacken med granbarr och tallbarr.
Myrorna mjölkar bladlöss, De kittlar bladlössen på ryggen. Då släpper bladlössen en liten sött droppe avföring. Det kan bli 10kg socker i en myrstack på en sommar.
 
Vi går vidare och en svart duva cirkulerar runt oss.
 Duvan är en symbol för fred, ömsinthet och kärlek. Men även pratsjuka och ängslighet.
  Vi tittar på duvan som sätter sig ovanför oss på elledningen, kanske den vill säga oss nått.
Vi går vidare.
Och tillslut så kommer vi fram till Mimerlaven som är en anläggning för att ta hand om malm och förädla den till råvara för järnframställning. Den var i bruk från 1960 till 1981. En period togs all malm från Norbergs underjordiska gruvor upp via Mimerlaven. Den är nu platsen för Norbergs festival, en årligen återkommande elektronmusikfestival.
Som du ser så finns det ett äppelträd med smarriga äpplen precis intill laven, och det passar mig perfekt.
 Jag sätter mig ner och snaskar på ett äpple och ser mig om,  jag får syn på att någon ställt upp sin konst på grässtumpen.
Det var uppfriskade och gott med ett äpple, vi fortsätter våran promenad igenom natur kulisserna.
Vi går förbi den fallna folkets park och
 går upp mot Engelsberg–Norbergs Järnvägsstation.
Vi promenerar uppåt gatan och får syn på ett gigantiskt sagomonster på en tomt.
Det var en riktig best, jag tycker det är roligt när folk vågar smycka sina tomter med konstverk.
Norbergs Järnväg (NJ) eller Norbergsbanan byggdes på 1850-talet för att frakta malm från Norbergsfältet till Ängelsberg vid sjön Åmänningen, för vidare befordran med pråmar på Strömsholms kanal. ENJ, som bildades 1999, har som mål att driva turisttrafik med historiska rälsbussar mellan Ängelsberg och Kärrgruvan och i övrigt hålla Norbergsbanan levande.
Vi gick efter rälsen
På Svinryggen finns arton gruvhål från tidig medeltid. De följer järnmalmens stråk i berget. Malmen låg i detta område ytligt och var lätt åtkomlig, därför gjordes inte gruvorna djupa. Det var lättare att ta upp nya brott intill de gamla. Man körde upp malmen med häst och släde, så på en sida behövde man en svag lutning.
Vi går längst svinryggen med gruvhål på vardera sida om oss.
Svinryggen är egentligen en bergskam mellan två rader av sammanlagt arton gruvhål på båda sidor av bergsryggen.
Flera av gruvhålen är mycket gamla och brutna genom tillmakning, det vill säga man har eldat på berget, som därigenom spruckit och gjort malmen lättare att bryta loss. Tillmakningen gör bergssidorna släta och mjukt rundade vilket man kan se i några av Svinryggens gruvor.
Ja det är imponerande må jag säga.
Vi lämnar svinryggen och går hemåt.
 
Vi hör och ser tranor på sin höstflytt söderut, om du tittar noga på bilden så kan du se hur dom flyger i flock.
Där flyger dom i väg mot varmare grader.
Det har vart en mycket trevlig dag i Norberg och vi avslutar med denna gubbe.
 Vi ses, hej så länge!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
1868 - Aston - Norberg - berg - berget - bladlöss - blommor - dalarna - duva - engelsberg - folkets park - fredriksberg - kärlek - levande - levande - mimerlaven - myrstack - norbergs ån - pratsjuk - rälsbussar - sagomonster - sjö - sjön - snaskar - socken - socker - sommar - steves.blogg.se - sverige - svinryggen - sweden - utflyktsmål - västmanland - vårdplatser - äventyr - ömsinthet
3

Fredriksbergs pappersbruk.

Hej!
Jag hade hört om ett gammalt och övergivet pappersbruk som ska ligga en bit utanför Ludvika det skulle bli långt att åka för oss men det kompletterar det vi kommer att få se.
Vårt mål är Fredriksberg pappersbruk.
 
Fredriksberg grundades år 1729 som en bruksort, och järn- och skogsindustri har länge spelat stor roll för orten. Trakterna kring Fredriksberg består till stor del av glesbefolkade skogar med sjöar och myrmarker.
 Fredriksberg är avskilt beläget nära gränsen mellan Dalarna, Värmland och Västmanland  med de flesta större orter i regionen så som Borlänge, Karlstad, Örebro, Falun, Karlskoga och Mora på ett avstånd av 8–13 mil.
Trakterna kring Fredriksberg räknas som bebodda sedan 1600-talet. De första bosättarna var hitflyttade finnar som bedrev svedjebruk, varför trakterna också kom att kallas finnmarker.
 
Vi hoppade in i bilen och styrde mot Fredriksberg.
När vi närmade oss Fredriksberg så ser man hur landskapet förändrade sig i ett stort skogslandskap.
Vi kom in i Fredriksberg och följde vägen igenom orten och på vår högra sida så ser jag en hög skorsten och då förstår jag att vi har hittat vårt mål. jag tar sikte på skorstenen som leder oss ner till pappersbruket.
 Om man tar höger i korsningen vid Coop Nära butiken och följer vägen, i riktning mot Hagfors i
Värmland, så kommer man efter någon kilometer till det som idag mer skulle kunna kallas
ruinerna av Fredriksbergs pappersbruk. Här kämpar naturen febrilt med att försöka läka det sår
som bruket en gång var orsak till och när man ser fabriken i det här tillståndet är det svårt att
kunna tänka sig att samma plats under 1950-talet var navet i kring vilket allting på orten snurrade.
År 1931 satte man igång med papperstillverkningen Redan år 1965 togs beslutet att Fredriksbergs pappersbruk skulle läggas ner, år 1972, då
verksamheten inte längre var lönsam och då Fredriksberg inte längre kunde konkurrera med
andra mer moderna pappersbruk.
 I området kring pappersbruket har man hittat tre stycken mesadammar. Dammarna är idag
uttorkade men innehåller fortfarande mesa från pappersbruket. I dagens pappersbruk tar man om
hand mesan i tillverkningen men på den tiden då Fredriksbergs pappersbruk var igång så samlade
man mesan i stora dammar på fabriksområdet. I en rapport från Länsstyrelsen från 2010 så står
det att mesan till en början också kan tänkas ha blivit utpumpad direkt i Liälven som rinner
igenom industriområdet.
Mesa deponierna har genom analyser
visats sig innehålla farliga ämnen så som bl. a bly, kadmium, kvicksilver och arsenik för att nämna
några. Även om metallerna troligtvis är hårt bundnatill kalciumkarbonatet i mesan så gör
storleken på dammarna att den sammanvägda föroreningsnivån i marken anses vara stor.

Industriområdet utgör alltså inte bara ett farligt område för människor när det gäller fallfärdiga
byggnader utan är även ett stort hot mot miljön och därigenom också mot människor och djur
som vistas i omgivningen.


Vi parkerar bilen och bestämmer oss för att gå in på området.
 på området har taken rasat in och får om möjligt platsen att bli ännu
mer skrämmande. Som ni ser på bilden så har u-et hamnat upp och ner vilket får mig att tänka på att när en hästsko hänger upp och ner har lyckan runnit ur.
 
Vi gick längre in på området och förstörelsen blev allt mer påtaglig.
Mellan byggnader hänger ledningar som ser ut att när
som helst kunna ramla ner över en.
 Vi gick upp för en trappa
 Som tog oss upp en våning. Golvet var täckt av is och mossa hade börjat frodas på vissa ställen.
Vi gick ut på gården.
och gick in en annan del av byggnaden.
Och där inne så möttes vi av en enormt pannrum -maskinrum.
Vi gick upp en våning.
Jag tappade bort tid och rum och såg att det började skymma ute och vi hade långt hem så jag bestämde att vi måste lämna detta underbara ställe men hit kommer vi att återvända till.
Vi styrde hemåt igen, på vägen så stannade vi till i Ludvika för Aston behövdes rastas
Vi stannade vid en frusen sjö (väsman)
Vi busade på isen Aston blir helt till sig han älskar verkligen snö och is.
Här så mumsar Aston på is så jag sätter mig ner och väntar
Summan av kardemumman så var det en väldig skön känsla att promenera runt i det övergivna pappersbruket en toppen dag!
 Hej så länge!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Aston - Ue - bruksort - dalarna - frediksbergs pappersbruk - fredriksberg - stevekanalen - ue - urban exploring - vackert - västmanland - äventyr
6