Intrånget i Garpenberg!

Hej!
Idag på förmidagen så tog vi bilen och körde mot Garpenberg som är ett vackert landskap i Dalarnas län.
Garpenberg är en ort med aktiv gruvdrift.  Gruvbrytningen av sulfidmalm är av medeltida ursprung, och gruvan är (2016) den enda som ännu är i drift i Bergslagen.
Gruvbrytningen i området är omskriven sedan 1300-talet, men den har sannolikt pågått mycket längre än så. Från början var det järnmalm som hämtades upp ur berget. Den första källan som omtalar Garpenberg är från 1402, men malmutvinningen har hållit på mycket längre än så. Sedermera har silver, zink, bly, koppar och guld blivit viktigare produkter. Silverförekomsten i berget anses som Europas största.
När vi åker av mot Garpenberg från Långshyttevägen så stannar vi till i Sörbo. Här vid bron rinner Dalälven igenom det vackra landskapet.
Vi kör över bron och följer den branta vägen mot Garpenberg. 
 
 Efter vägen så ser jag en skylt som väcker mitt intresse och jag tar av mot vänster och följer pilens riktning.
 Vi behöver inte köra långt innan vi ser en vacker lave i trä.
Gruvdrift pågick här från 1400-talet fram till 1969. Kvar i kanten på byn står den äldre trälaven         bevarad.
 Som besökare så kan man ta del av laven och det finns en nyckel att hämta i närheten vilket vi gör.
Man har modifierat laven med en takbalkong så jag kan tänka mig att utsikten är enorm.
Intrånget är idag en by med ett tjugotal invånare, men vid gruvans mest aktiva period bodde och arbetade cirka 300 personer i samhället.
 
Jag går in i laven och Aston får vänta på mig utanför.
Nu ska jag upp på takbalkongen och njuta av utsikten.
Jag går upp för alla dom trappor som leder mig till taket och tillslut så kommer jag upp och möts av detta.
Wow vilken utsikt! man kan se flera mil över landskapet.
 
Jag kan verkligen rekommendera ett besök hit.
Det känns som om man vill stanna här för evigt men Aston väntar på mig därnere så jag får gå ner till honom.
Vi lämnar laven för denna gång men garanterat inte det sista besöket här.
 
Vi åker vidare upp mot Garpenberg och till Garpenbers gruvkapell.
Det byggdes på 1600-talet och är idag (2016) det enda kvarvarande (ovan jord) i Sverige.
Gruvkapellet var på 1600- och 1700-talskartor omväxlande omnämnt som (kontor) och bönestuga.
Gruvkapellet är rest i timmer och två våningar hög, på en höjd mitt bland gruvlavarna.
 Så sent som på 1700-talet var det obligatoriskt att närvara vid gruvbönen. Frånvaro utan giltig orsak ledde till böter. Här skulle gruvarbetarna få höra Guds ord innan de inledde dagens arbete.
 Jag sätter kamera objektivet mot fönstret och tar lite bilder så att du får se hur det ser ut därinne.
Det man ser är altaret och bänkar. Allt är lämnat precis som det såg ut när det begav sig.
 
Vi åker vidare mot Garpenbergs gammelgård.
Bredvid skolan och kyrkan ligger denna vackra gammelgård. Här finns bland annat gruvstuga, museum, smedja, kolarkoja och malmbåtar. På midsommarafton firas traditionellt midsommarfirande.
Det har varit en fantastisk dag och vi hade tur med vädret ja en kanon dag!
Nu ska vi åka hemåt men vi ses snart igen!
 Hej så länge!
 
 
 
 
 
 
altaret - begav sig - berg - bergakungens sal - dalarna - dalälven - detta - europa - fota - gammelgården - garpenberg - gruvbrytning - gruvstuga - intrånget - kameran - landskap - lave - lämnat - midsommarfirande - möts - njuta - njuter - precis - silvergruva - skola - steve - steve.blogg.se - steveoaston - sörbo - tillslut - utanför - utsikt
1

Berättelsen om Stina Andersdotter.

Hej!
Igår,
Tidigt på morgonen, solen trängde igenom dom mörka molnen och dagen började sakta gry. Vi ska stanna i Norberg kommun idag.
 
 
Längs den gamla vägen mellan Fagersta och Norberg vid sockengränsen vid vägkant står en rest sten i ett fundament. På stenen är det inhugget: ”Afrätts-plats/s.g. 26.8/1845”.
Avrättningsplatser låg ofta väl synliga intill landsvägar och mångenstädes nära en sockengräns där många människor passerade. Liken begravdes på avrättningsplatsen utan böner och respekt i prästs frånvaro.
 Den sista personen som avrättades här var en kvinna, Stina Andersdotter, och
det skedde den 26 augusti 1845. Stina Andersdotter hade inlett ett förhållande med gårdens
dräng och bestämde sig för att göra sig av med sin man. En dag blandar hon i arsenik i hans
måltid som bestod av fläsk och potatismos.
 Han avlider sex dagar senare 1843. Folk i trakten
anar att Anders död inte var naturlig och ryktet sprider sig till överheten. Vid obduktionen
hittar de arsenik. Stina nekar först men bekänner senare och döms till döden i december 1844
- ”för det med gift sin man förgjort, vare till dödsstraff förfallen att i ena bot, sig själv till
straff och andra till varning, mista livet genom halshuggning det var hårda tider.
 
Jag lyfter på min hatt för dem som dräptes här och dess familjer.
 
Vi åker vidare. Vi åker mot Fragg och strax efter så ligger Spjutsbo i Norbergs kommun.
I dom djupaste skogar i Spjutsbo så stannar vi till efter skogsvägen. Vi parkerar bilen och börjar att gå efter skogsvägen, och strax därpå så ser vi en Tjädertupp stå mitt på vägen.
 Tyvärr så fick jag ingen bättre bild på tuppen än så här.
Aston börjar att skälla och skrämmer bort tuppen.
Men det var en häftigt naturupplevelse så länge det varade.
 
Vi fortsätter våran vandring.
Jag ser en sjö så vi går tillbaks till bilen och hämtar fiskespöet.
När vi kommer ner mot strandkanten så ser vi att en björn har lämnat spår efter sig.
Nu ska det bli skönt att fiska, Aston får vänta vid strandkanten medans jag går ut på den lila sten udden för att fiska.
 
 
Ja det var en fin dag i Norbergs kommun.
Vi stannar kvar här vid sjön men vi ses snart igen!
 Hej så länge!
 
 
 
 
 
 
 
 
2

Bellman i Smedjebacken.

Hej!
Idag på förmidagen så åkte vi mot Smedjebacken som är en tätort i södra Dalarna.
Orten ligger vid sjön Norra Barken cirka 4 mil söder om Borlänge och är mest känd för sin järnindustri.
I Norrbärke hembygdsgård, Smedjebackens gammelgård finns 15 gamla byggnader, däribland Bellmangården, som tillhört Carl Michael Bellmans mormors far vilket jag tycker ska bli spännande att få se. Carl Michael Bellman, född 4 februari 1740 i Stockholm, död 11 februari 1795 i Stockholm.
Bellman brukar betraktas som en av Sveriges nationalskalder eller nationalpoet som är en välkänd och uppskattad poet. Hans diktning har varit mycket viktig för senare svensk litteratur, och hans betydelse för denna har jämförts med William Shakespeares. Bellman förföljdes hela sitt liv av ekonomiska problem; under en period sökte han sig till och med till Norge för att undslippa sina fordringsägare.
 
Det är en vacker höstdag med 10 plus grader och solen skiner, det är en sådan dag när hösten är som vackrast.
 
Jag tycker alltid det är mysigt att besöka Hembygdsgårdar, det är rogivande. Jag brukar tänka på dom som bott i dessa hus och på den tid det begav sig.
 
 
Det var en trevlig start på dagen här vid Hembygdsgården och det var kul att få se Bellmans mormors fars hus (Bellmansgården)
Vi åker vidare ,vi åker ner till Smedjebackens hamn.
Smedjebackens hamn har alltsedan medeltiden haft en stor betydelse för transporter till och från Västerbergslagen. Via sjön Barken och Strömsholms Kanal når man Mälaren.
Det var skönt att promenera i hamnen och kolla på båtarna och den fina utsikten gick inte av för hackor.
Vi tar bilen och åker vidare mot Spjutsbo några kilometrar ifrån Smedjebacken.
Vi ska ge oss ut i skogen på en promenad, Aston lika så jag älskar att komma ut i skogen.
Visste du att
större delen av Sverige är täckt
av skog. Bara i fjällen och i de större
jordbruksbygderna i Skåne, Västergötland och Östergötland finns det
större områden utan skog. I Sverige finns det mer än 28
miljoner hektar skog*och drygt nio
miljoner människor. Skulle alla människor i Sverige dela på skogen skulle
vi få ungefär tre hektar var. 
Tack vare allemansrätten har vi alla tillgång till natur och skog att vistas i och naturen har en positiv inverkan på vår hälsa både fysiskt och psykiskt.
 En hederlig dragkamp mellan människa och hund.
 Tillslut så kommer vi till en sjö.
 Vi stannar till en stund, det är så vackert här!
 Det är underbart här, tystnaden, bara vinden som viner lite svagt så det blir nästan magiskt att blicka ut över detta vackra landskap.
 
Det var trevligt att du följde med oss på denna resa! Vi ses. hej så länge!